Fördjupa dig

Våra bilder används, engagerar, skapar värden och bidrar till samhällsutvecklingen.

Allmänheten privatkopierar allt oftare, det har blivit vardagligt. För 50 år sedan skrev man av en dikt för hand och la in i en inbjudan till en högtid. Idag sparas bilder från internet, det tas foton på utställningar, skrivs ut bilder och artiklar från internet och kopieras ur böcker och tidskrifter. För att bara nämna några av alla de situationer där privatkopiering äger rum. Vi använder telefonen, kopiatorn, datorn och alla möjliga typer av lagringsmedia för detta ändamål. 

Lagen tillåter det om vi använder kopiorna själva eller endast delar med familjemedlemmar eller nära vänner. EU-direktiv anger att om ett lands lag ger möjlighet till privatkopiering, och om det är många som privatkopierar, så ska upphovspersonerna ersättas.

Idag får andra kulturskapare ersättning från privatkopieringsersättningen, PKE, som den kallas. Men när politikerna senast såg över lagen 2005 bortsåg de från att bilder på konstverk, illustrationer, fotografier och brukskonst kopierades. Idag utgår ersättning endast för rörlig bild och ljud, i princip alltså filmverk av olika slag och musik samt ljudböcker. Stillbilderna lämnas utanför, om de inte ingår i en filmsekvens.

Bildupphovsrätt representerar över 130 000 bildskapare genom direkta avtal samt dessutom alla kategorier bildskapare i Sverige genom våra 6 medlemsförbund Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Konstnärsförbundet, Svenska Tecknare, Svenska Fotografers Förbund, Svenska Journalistförbundet och Bildleverantörernas Förening.

Här finns fler frågor och svar om PKE samt länkar till viktiga dokument och debattartiklar.

1. Varför finns privatkopieringsersättningen?

Upphovsrätten skyddar bildskaparen genom att den som vill använda bilderna ska begära tillstånd och betala ersättning för det. Det kallas för upphovspersonens ensamrätt till sina verk. I vissa fall har lagstiftaren beslutat om begräsningar och inskränkningar i den rätten. Det har skett till förmån för privatpersoner som har fått rätten att kopiera för egen användning. Med egen användning menas användning inom den privata sfären och man kan alltså inte offentliggöra det som man privatkopierar. Till den privata sfären räknas familj och närmsta vänner.

Var och en kan därmed kopiera vilket verk man vill, med vissa undantag för särskild känsliga verk. Men man kan inte sprida dessa kopior hur mycket som helst t ex genom att lägga upp på Facebook.

Tekniken har möjliggjort att det har blivit allt enklare att kopiera bilder. Idag kopieras det till lagringsenheter som datorers hårddiskar, externa hårddiskar, surfplattor och smartphones. Man använder skanners, kopiatorer och skrivare. Bilderna hämtas ofta från internet eller fotas med mobilens kamera.

Den omfattande kopieringen som sker av bildskaparnas verk innebär ett inkomstbortfall för upphovspersonerna, eftersom resultatet av deras arbete används utan betalning. Det påverkar bildskapandets ekonomi negativt.

2. Vad är privatkopiering?

Det är alla de tillfällen då en privatperson kopierar en bild (eller andra skyddade verk så som filmer och låtar). Någon fotar en bild på en utställning och lagrar i sin telefon, kopierar det fotot till isn dator, skriver ett grattiskort med bilden på och skickar till sin vän. Vännen skannar in kortet med bilden och använder som startsida på sin telefon. Många kopierar ur böcker och press för självstudier eller senare läsning. Många gör egna kompendier av bild och text.

Många tänker inte på att de gör kopior, eftersom det är en naturlig del av att använda telefoner, datorer, ipads, hårddiskar, skanners, skrivare och kopiatorer och så vidare. Tillverkarna av dessa saker har gjort det enkelt att kopiera. Allmänheten räknar med att det går att kopiera, spara och dela låtar, filmer och bilder när man vill det. Att prylar fungerar så gör dem mer användbara och värdefulla.

Metoden för privatkopiering ändras över tid. Få sätter sig idag och skriver av en text, idag skannar man eller fotar texten. Det kommer nya tekniska möjligheter som konsumenten snabbt börjar använda och därför måste ersättningen följa med sättet som vi kopierar på. Idag är till exempel mobiltelefonerna mycket viktiga för vår privatkopiering, det var dom inte för tio år sedan.

3. Vilka produkter omfattas av ersättningssystemet för privatkopiering?

De produkter som omfattas är de som kan användas för att spara ner till exempel film, tv-serier, bilder, texter och musik på för att titta eller lyssna på vid ett senare tillfälle. Det gäller till exempel datorer, surfplattor, mobiltelefoner, tv-boxrar, dvd-spelare, mp3-spelare, usb-minnen, dvd-skivor, lösa interna hårddiskar och externa hårddiskar. Även skanners, skrivare och fotokopiatorer används och borde omfattas i ett modernt system för ersättning.

4. Vem betalar privatkopieringsersättning?

Privatkopieringsersättningen betalas av företag som importerar, tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering.

Dessa företag kan enligt EU-domstolen föra ersättningen vidare till konsumenten som köper den produkt som går att använda till kopiering. Men undersökningar har visat att det endast sker i begränsad omfattning. Principen är dock att det är företaget som ska betala ersättningen.

5. Hur bestäms nivån på privatkopieringsersättningen?

I lagen anges ersättningsnivåer, men importörerna och återförsäljarna har möjlighet att begära nedsättning av nivåerna exempelvis för att produkterna används till annat än privatkopiering eller för att ersättningens storlek inte står i proportion till konsumentpriset. Det är endast i den del produkterna används till privatkopiering som ska ersättas, professionell kopiering räknas alltså bort. Likaså vill man undvika att marknadsstörningar uppkommer på grund av ersättningen, till exempel genom att konsumenter börjar importera från utlandet.

De nuvarande ersättningsnivåerna fastställs genom förhandlingar mellan organisationen Copyswede och branschorganisation (idag Elektronikbranschen, EB) som representerar företag som importerar och säljer ersättningspliktiga produkter.

6. Finns det undantag från när ersättning ska betalas?

Ja. I lagen anges tre olika situationer där ersättning inte skall utgå vid försäljning av ersättningspliktiga produkter. Det gäller:

1. när varorna exporteras

2. vid försäljning till organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning samt

3. vid försäljning till yrkesmässig näringsverksamhet.

Till exempel fotografer och illustratörer samt andra bildskapare som använder produkterna i sin verksamhet kan enkelt begära att bli befriade från ersättningen.

7. Hur mycket pengar handlar det om?

Ungefär en promille, det vill säga 0,1 procent, av elektronikbranschens omsättning går till privatkopieringsersättning. Den högsta avgiften för en enskild extern hårddisk, där lagringsutrymmet är som störst, är 80 kronor. Ersättningarna betalas oftast av globala och mycket lönsamma företag som Samsung och Apple.

Konsumenterna betalar inte för privatkopiering på något annat sätt – till exempel inte genom sina streaming-abonnemang. Det går heller inte att se att konsumentpriserna till exempel på hårddiskar och telefoner påverkas av ersättningen. Ersättningen ingår i priset på produkten och priset på produkten bestäms av samtliga faktorer på marknaden i respektive land.

8. Är det bara Sverige som har privatkopieringsersättning?

Privatkopieringsersättning finns över hela Europa. Till viss del varierar modellerna för ersättning men i grunden är det samma modell och i alla viktiga delar har EU domstolen bestämt hur ersättningssystemet får vara utformat.

Dom allra flesta av de europeiska länderna har stillbild och text i sina ersättningsystem. Sverige tillhör undantagen.

9. Är inte privatkopieringsersättningen omodern?

Det kan inte vara omodernt att ersätta någon för användningen av dennes arbetsresultat. Frågan antyder att privatkopieringen upphört. Det påstående brukar gå hand i hand med påståendet att allt streamas numera, inget kopieras.

Systemet för privatkopieringsersättning är i grunden flexibelt och anpassas efter vilka prylar vi använder och hur vi använder dem. Lagen är utformad så. Dessutom är lagen sådan att om vi slutar privatkopiera så kommer vi också sluta betala. Ersättningen följer kopieringsbeteendet.

10. Jag skulle väl få en billigare smartphone om PKE avskaffades?

Priserna på elektronikprodukter sätts inte utifrån hur stor privatkopieringsersättningen är. Det är konkurrensen på marknaden som avgör priset och ibland sätts det även centralt av tillverkaren för alla länder.

Om privatkopieringsersättningen avskaffas skulle inte produkterna bli billigare för konsumenterna, istället skulle de globala elektronikjättarna göra än högre vinster. Förlorarna skulle vara de som skapar bilderna och kulturen.

11. Vad är kassettskatt för något?

Det är ett ord som elektronikföretagen använder i sin kampanj för att ge en falsk bild av privatkopieringssystemet. Man vill få det att låta som att hela ordningen är förlegad och förbrukad. Men det är helt fel, det är en modern och ändamålsenlig ordning som garanterar rätten att privatkopiera samtidigt som kulturskaparen ersätts.

De senaste åren har de globala elektronikjättarna inte betalat och istället drivit rättsprocesser mot kulturskaparnas organisationer, både i Sverige och i många andra länder. Kulturskaparna har vunnit alla rättsprocesser mot dessa företag i Sverige. Genom rättsprocesserna har man försökt skapa ett intryck av kaos och oordning, av ett system som inte fungerar. Man vill uppnår att få politiskt gehör för att komma undan att betala ersättningen.

12. Vad finns det för argument emot en statsfinansierad lösning?

Elektronikbranschen har fått gehör för att utreda ett system där ersättningen betalas av skattebetalarna istället för företagen själva. Bra för dom, mindre bra för skattebetalarna. Man kan fråga sig varför svenska skattebetalare ska ta över elektronikbranschens upphovsrättsliga kostnader.

EU-domstolen har klargjort att PKE inte får finansieras via den allmänna statsbudgeten. Utrymmet för ett statligt system är därmed ytterst begränsat och vissa experter menar att en sådan ordning skulle vara mycket svår att förena med grundläggande svenska principer om uttag av skatter och avgifter.

13. Ska privatkopieringsersättning utgå för lagring i molnet också?

Molnet är ett brett begrepp och kan omfatta vanliga streamingtjänster eller tjänster där tjänsteleverantören erbjuder en lagringsyta för att spara olika typer av material. Det är inte klarlagt i Sverige om s k molntjänster ska omfattas och frågan är inte heller aktuell i den pågående utredningen. Men det vore lämpligt att molntjänster ingår om det blir en vanlig form för privatkopiering.

14. Varför driver bildorganisationerna denna fråga?

Bildorganisationerna har varit aktiva i den här frågan under mer än 15 år och försökt få gehör för att kopieringen av stillbilder ska omfattas så att ersättning utgår även vid kopiering av bilder, oavsett hur privatkopieringen sker.

Det är nu som en utredning ska granska systemet och då är det viktigt att vi får gehör.

Grunderna i vårt arbete är att det inte går att leva på sitt yrke om man inte får betalt. Ställs vi utanför kompensationsordningar och moderna sätt att ersätta för omfattande användning kommer den professionella bildbranschen att tyna bort.

Vi vill ha ett modernt system som ger allmänheten möjlighet att kopiera och bildskaparna ska få ersättning så som alla andra kulturskapare får. Nuvarande ordning strider mot EU regler som Sverige är bundna av.

Det är rimligt att de som tjänar pengar på privatkopieringen även bidrar till att vi fortsatt kan ha professionella bildskapare som tillför bilder. Utan dessa bilder och andra verk skulle det vara meningslöst för många att köpa produkter med kopieringsmöjlighet. Bildskaparna tillför med andra ord ett värde till elektronikföretagens produkter som ger ökad försäljning. Det är därför de utformat konsumentprodukterna på det sättet. Det är därför rimligt att de tar sitt ansvar för fortsatt kulturproduktion.

15. Vad är Copyswede?

Det är Copyswede som sköter PKE i Sverige. Bakom Copyswede står fjorton kulturskaparorganisationer som företräder svenska upphovsmän och utövande konstnärer. Copyswede står under tillsyn av den statliga myndigheten Patent- och registreringsverket (PRV).

Skälet till att Copyswede tar in ersättningen från branschen och betalar ut den till de ersättningsberättigade är att privatkopieringsersättningen är en upphovsrättslig ersättning. Det är alltså en civilrättslig ersättning och inte en offentligrättslig skatt eller avgift.

16. Det är bara kändisar som får pengarna?

Det stämmer inte. Det är tusentals upphovspersoner som delar på ersättningen idag, och fler kommer det att bli när bildskaparna kommer med i systemet fullt ut. Ersättningen fördelas enligt objektiva regler. Det mäts vad som kopieras och i vilken omfattning och efter detta sker utbetalning.

17. Hur mycket får jag?

Det är svårt att säga, men för enskilda bildskapare rör det sig om tusentals kronor per år. För bildskaparna är varje ersättning viktig och gör nytta.